Övningsuppgifter


Nedan följer ett par frågor som hämtats ur tidigare lingvistiktävlingar och frågor hämtade från Lingolympiaden 2006. Här finns facit.


Kanji

Antikens kinesiska population tecknade bilder av olika föremål i deras närhet. Dessa bilder har med tiden förenklats och fått ett kvadratiskt utseende för ett göra dem enklare att teckna. Tecknen du skall presenteras inför här nedan är hur dagens japanska Kanji-tecken ser ut. Varje Kanji-tecken har sin specifika betydelse.

Titta på följande bild:
(beklagar, bilder behövs för den här frågan)

Gissa, utifrån bilden ovan, dessa Kanji-teckens betydelse:
(beklagar, bilder behövs för den här frågan)


Swahili

Här kommer några ord på Swahili, ett afrikanskt språk som talas av över 50 miljoner människor. Sen kommer ordens översättningar – men i fel ordning!

Vilket ord betyder vad? (para ihop orden i höger- och vänsterkolumnen)

m-tu
jätte (dvs. en stor människa)
m-buzi liten get
ji-to gäst
m-geni get
ji-tu människa
ki-buzi

stor flod


Exempeltävling: Lingolympiaden 2006

Här följer ett exempel på hur en tävling kan se ut. I de senaste tävlingar har det inte förekommit någon obligatorisk fråga, och alla frågor har lämnats in.

Tävlingsinstruktioner

Tid: 10.30 kommer ni att få tävlingsfrågorna. 12.00 ska ni senast lämna in svaren till er funktionär.

Plats: En funktionär kommer att ta med er till den plats där ni ska göra tävlingen och stanna med er under tävlingstiden. Alla lagen kommer att vara utspridda på olika platser på universitetet. Det är mycket möjligt att ni kommer att sitta på en plats där det finns universitetsstudenter runtomkring er.

Fika: Frukt, kex, jos och vatten kommer att finnas tillgängligt för er.

Frågorna: Ni kommer att få sex stycken frågor. Ni måste besvara fråga nr 5 - den är obligatorisk. Av de kvarvarande fem (5) frågorna får ni lämna in svaren på tre (3) till er funktionär. Ni får välja vilka tre (3). Ni måste alltså välja bort två frågor (dock inte den obligatoriska, förstås!).

Poäng: Frågorna har olika antal maxpoäng. De som har högre antal poäng har vi bedömt som svårare än de andra. Tänk på att ni bara får lämna in ett visst antal frågor - ni måste göra en bedömning om det är värt att satsa på en av de svårare frågorna som tar längre tid eller på flera av de enklare frågorna som tar mindre tid. Om en fråga har 10 som maxpoäng, innebär det att man kan få 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9 eller 10 poäng: även om man inte kan lösa hela frågan kan man alltså på poäng på hur man har resonerat. Om ni inte hinner så får ni lämna in färre än svaren på tre (3) frågor (men ni måste lämna in den obligatoriska).

Om ni hinner med att lösa fler frågor än den obligatoriska (1) och tre (3) till, så måste ni välja vilka ni vill lämna över till funktionären.

Bedömning: Det är viktigt att ni visar hur ni har tänkt när ni löst frågorna! Skriv utförligt - för även om ni har fel på det slutgiltiga svaret ni kommer fram till, kan ni få delpoäng på att ni har resonerat rätt halvvägs. Rättningsgruppens bedömning är slutgiltig och kan inte överklagas.

Tillvägagångssätt: Ni har en bunt med frågepapper i era mappar - och block med tomma papper att skriva svaren och kladdanteckningar på. Lämna in ett svar per pappersark och ange tydligt högst upp vilken fråga det rör. Skriv också lagnummer (Exempelvis: "Lagnummer: 5" eller "Lagnummer: 3") högst upp på alla papper ni lämnar in.

Undringar: Era funktionärer finns till för att hjälpa er med praktiska saker - de har inte varit med och skrivit tävlingsfrågorna. En mycket viktig del av tävlingen är att ni ska tolka era instruktioner korrekt: det är alltså ingen idé att be funktionärerna eller tävlingsledningen att mer utförligt förklara vad en fråga innebär. Är det någon fråga som ni inte känner att ni kan lösa - fundera på att låta den vara en av de två som väljs bort.

Tips: Tänk på att ni kan dela upp arbetet: alla i laget behöver inte arbeta med samma fråga. Om ni har svårt att tolka frågan (tänk på att lyckas tolka frågan rätt är en del av tävlingen!) så se till att flera lagmedlemmar läser frågan och diskutera sedan igenom era olika tolkningar.

Hjälpmedel: Ni får inte fråga eller diskutera med andra lag eller andra personer på universitetet eller utanför om frågorna eller frågerelaterade saker. Ni får inte använda er av hjälpmedel som böcker, internet eller liknande. Med papper, penna, fantasi och era lagkamrater ska det här inte vara något problem!

Lycka till!

/Tävlingsledningen




1. Chickasaw (MAXPOÄNG 10)

    av Tom Payne, med tack till Catherine Willmond och Pamela Munro.

Chickasaw är ett indianspråk som tillhör den muskogiska språkfamiljen. Det talas idag av omkring 1 000 personer, varav de flesta bor i Oklahoma. När de vita kom till Nordamerika bodde dock chickasaw-folket i nuvarande Alabama och Missisippi. Andra muskogiska språk är bl.a. choctaw, alabama, natchez och seminole. Chickasaw är närmast släkt med choctaw.

OBS: Det ljud som skrivs "ã" är en nasalerad vokal. Det uttalas som "a" i "far", men luften går genom näsan, som i franska "pain" eller "enfant".

1. Ofi'at kowi'ã lhiyohli. 'Hunden jagar katten.'
2. Kowi'at ofi'ã lhiyohli. 'Katten jagar hunden.'
3. Ofi'at shoha. 'Hunden stinker.'
4. Ihooat hattakã hollo. 'Kvinnan älskar mannen.'
5. Lhiyohlili. 'Jag jagar henne/honom.'
6. Salhiyohli. 'Hon/han jagar mig.'
7. Hilha. 'Hon/han dansar.'

Nu kan du översätta följande meningar till Chickasaw. Kom ihåg att ã och apostrofen (') är viktiga ljud i Chickasaw:

a. Mannen älskar kvinnan. b. Katten stinker. c. Jag älskar henne/honom Översätt följande till svenska: d. Ihooat sahollo. e. Ofi'at hilha. f. Kowi'ã lhiyohlili.



2. Matte på indonesiska (MAXPOÄNG 10)

    av Raymond Weisling

De officiella språken i Malaysia, Indonesien och det lilla landet Brunei kallas ofta för malajiska och indonesiska, men är egentligen så gott som identiska. Detta, eller om man så vill, dessa språk förstås av de flesta av de 270 miljoner människor som bor i de tre länderna. För många är dock malajiska/indonesiska ett andra språk, eftersom det finns hundratals inhemska språk i området. De flesta av dem tillhör samma språkfamilj, den austronesiska familjen.

Det är inte svårt att förstå hur man bildar räkneuttryck i indonesiska. Med bara ett ord översatt till svenska kan du lista ut de övriga talens uppbyggnad med hjälp av följande exempel på räkneoperationer och få ett ordförråd av räkneord. Där det är luckor ska du fylla i dem med de rätta svaren, baserat på det du lärt dig medan du löser uppgiften. Men se upp: en av A-Q innehåller ett avsiktligt fel. Hitta det och rätta! Ingen förkunskap om malajiska/indonesiska behövs.

Definition: satu = "ett"

A. Satu ditambah satu menjadi dua.
B. Dua ditambah dua menjadi empat.
C. Satu ditambah dua menjadi tiga.
D. Dua dikalikan dua menjadi empat.
E. Enam dikurangi tiga menjadi tiga.
F. Sepuluh dikurangi enam menjadi empat.
G. Dua dikalikan tiga menjadi lima.
H. Sepuluh dibagi dua menjadi lima.
I. Tiga dikalikan enam menjadi delapan belas.
J. Delapan belas dikurangi satu menjadi tujuh belas.
K. Tiga ditambah empat menjadi __________ .
L. Tiga dikalikan tiga menjadi sembilan.
M. Sepuluh ditambah sembilan menjadi ____________.
N. Dua puluh dibagi dua menjadi ___________.
O. Tiga puluh dibagi lima menjadi enam.
P. Enam belas dibagi dua puluh empat menjadi dua per tiga.
Q. Tujuh puluh dibagi dua menjadi __________ .

Uppgifter

1) Skriv ut följande tal (och bråk) på indonesiska:
    7, 12, 19, 23, 39, 3/4
2) Vilken av A-Q innehåller ett fel?

3) Skriv om det felaktiga talet som så att det blir korrekt (det finns två möjliga lösningar). 




3.HAWAIISKA (MAXPOÄNG 20)

    Av Vladimir Belikov

Ungefär 400 000 hawaiianer tillhör ögruppens urbefolkning, men under det senaste seklet har språket trängts undan av engelska till den grad att det nu bara återstår mellan 500 och 1 000 modersmålstalare. Ytterligare ett par tusen kan dock förstå språket, och det förekommer nu även i skolmiljön.

Hawaiiska är ett polynesiskt språk, vilket innebär att det är besläktat med språken på många av de mindre öarna i Stilla Havet.

Nedan följer ett antal meningar på hawaiiska, tillsammans med översättningar på svenska.

De handlar om en flicka, Mele, och en pojke, Keone:
1. Han har sju äldre bröder. Ehiku ona kaikuaana.
2. Mele har en bror. Ekahi o Mele kaikunane.
3. Keone har en yngre bror. Ekahi o Keone kaikaina.
4. Mele har inga äldre systrar. Aohe o Mele kaikuaana.
5. Keone har inga systrar. Aohe o Keone kaikuahine.
6. Jag har en kanot. Ekahi ou waa.
7. Mele har inga yngre systrar. Aohe o Mele kaikaina.

Uppgifter

A: Följande hawaiiska mening kan översättas till svenska på två sätt. Vilka? Aohe ou kaikuaana.

B: Översätt följande mening till svenska och ange om det är Mele eller Keone som talar: Aohe ou kaikuahine.




4. LUVISKA (MAXPOÄNG 10)

    Av A. Zjurinskij

I början av 1900-talet hade arkeologer samlat ihop ett stort antal inskrifter som antogs vara på det gamla hettitiska språket. Först var tecknen omöjliga att tyda, men efter mycken möda kunde forskarna till slut dechiffrera dem och komma åt de hemligheter som dolde sig bakom det gamla skriftsystemet. Då upptäckte de dessutom att språket inte var hettitiska, utan luviska, ett anatoliskt språk.

Uppgifter

1. Många av orden i de luviska inskriptionerna var namn på regioner, städer och kungar, och nedan ser du en del av dessa. Det rör sig om de geografiska regionernas namn Khamatu och Palaa, städerna Kurkuma och Tuvarnava, samt kungarna Varpalava och Tarkumuva. Din uppgift är nu att para ihop varje teckenföljd med det namn den motsvarar. För att knäcka koden måste du gå tillväga på i princip samma sätt som lingvister i arkeologins tjänst faktiskt gör i verkligheten när tecken och inskrifter på okända språk upptäcks.

2. Din nästa uppgift är att - med hjälp av det du kom fram till nyss - lista ut hur vart och ett av namnen nedan sannolikt skulle skrivas på luviska:

Kung Parta:
Kung Armura:
Tarmu-regionen:
Tuva-regionen:
Narva-regionen:



5. Tankeläsning?(MAXPOÄNG: 20)

    Obligatorisk uppgift

Tänk er en trolleriföreställning med två "tankeläsare". Den ena tankeläsaren, Melchior, står kvar på scenen med ögonen förbundna. Den andra tankeläsaren, Sonja, går ut i publiken och ber en godtycklig person visa upp sitt ID-kort. Sonja läser födelsedagsdatum och säger sedan till publiken att hon mentalt ska överföra informationen till Melchior. Hon fäller ytterligare några kommentarer som tycks helt oskyldiga - hon kanske kommenterar publikens storlek, hur roligt det är att uppträda, någons hårfärg eller liknande. Sedan tar Melchior till orda och kan direkt berätta vilket födelseår som stod på legitimationen.

Det är förstås ett trick, men inga tekniska hjälpmedel används, Melchior och Sonja är de enda medarbetarna i showen och Melchior är verkligen oförmögen att se saker under sin ögonbindel. Hitta på ett kommunikativt system som Sonja kan använda sig av för att få över informationen till Melchior. Systemet ska vara så kortfattat som möjligt men ändå föra över födelseåret från ID-kortet - och publiken ska ha så svårt som möjligt att förstå sig på hur det går till eller ens att informationen förs över. Det här är en mycket öppen fråga - och kreativitet belönas. Ni får tolka era instruktioner hur ni vill, men beskriv utförligt hur ni har tänkt.




6. Svenska lånord i finska (MAXPOÄNG: 10)

    av Päivi Juvonen och Mikael Parkvall

Finska är ett uraliskt språk som talas av cirka 5 miljoner människor främst i Finland, men det finns också sedan gammalt finskspråkiga minoriteter i Sverige (skogsfinnarna i Värmland har lämnat många spår i ortnamnen fast språket inte längre talas och i Tornedalen talas fortfarande meänkieli, ett av Sveriges officiella minoritetsspråk jämte finska). Svenska tillhör den indo-europeiska språkfamiljen och är alltså inte släkt med finska.

Eftersom finska och svenska under väldigt lång tid har talats intill varandra har en hel del ord lånats i båda riktningarna - fast mest från svenska till finska. Finska saknar en del ljud som finns i svenska. När svenska ord lånats in i finskan har därför dessa ljud måst ersättas av andra. Dock är valet av ersättningsljud inte helt självklart, och beror bland annat på vid vilken tidpunkt ordet kom in i finska. Medan finska stavas i princip som det låter, återspeglar svensk stavning ofta ett äldre uttal som ibland, men inte alltid, är identiskt med det nuvarande. Således uttalades mig tidigare just så snarare än som nu mej.

På basis av detta (och endast detta!) kan du förhoppningsvis avgöra vilka ord som har funnits i finskan ett tag, och vilka som representerar senare inlån. I en av grupperna på nästa sida finner du ett antal exempel på hur svenska lånord i finska kan se ut i största allmänhet. Av de resterande fyra grupperna består två av äldre, och två av yngre lånord.

Uppgifter
1) Vilka två grupper innehåller tidigare lån?
2) Vilka två grupper innehåller senare lån?
3) Hur kom du fram till ditt svar?
4) Vilka ljud som finns i svenska verkar saknas i finska?



Svenska Finska
Svenska Finska
Grupp 1: gaffel kahveli Grupp 2: gäst kesti

lag laki
gevär kivääri

schampoo sampoo
gitarr kitara

schatull satulli
gesäll kisälli

bank pankki
gips kipsi

strand ranta
gikt kihti

stall talli



flicka likka



Svenska Finska
Svenska Finska
Grupp 3: skinka kinkku Grupp 4: färg väri

skylt kyltti
Raseborg Raasepori

skilling killinki
jumpa jumppa

skörbjugg keripukki
torg tori

skära keritä
korg kori

Svenska Finska


Grupp 5: skärm sermi



skänk senkki



skiva siivu



sjubb supi



Anm: Sjubb är ett pälsverk av mårdhund, och Raseborg är en slottsruin i södra Finland.

Underordnade sidor (1): Facit till övningsuppgifter

121dagar sedan
Lingolympiad 2009

146dagar tills
International Olympiad in Linguistics 2010